Livet förändras vart jag än går 
och det kommer kanske inte 
alltid vara vi två 
Bara så länge det finns stjärnor över oss 
och bara sålänge våra hjärtan 
klarar av att slå 

Denna pojken har aldrig riktigt 
sett någon i ögonen 
och jag förstår om du skulle träffa någon bättre sen 
Men månen är död när jag tänker på det 
och himmlen är gjord av sten 

Så många broar jag bränt, 
ingen tog mig riktigt över, nej 
men jag går inte isär 
när jag går med dig 

Jag vet ett berg dit jag brukade gå 
det är så vackert där, 
nästan som en tavla 
nästan som en tavla över rätt och fel 
för man ser gårdakvarnar men 
man ser skiten med 

Jag har inga starka armar att bära dig på 
jag är inte mycket, inte mycket att titta på 
men du kommer aldrig att behöva ljuga igen och 
du kommer aldrig behöva se mig ligga död på vägen..